Det var så skönt att komma hem igen efter Gotlandsresan och vistelsen i Stockholm. Det är så sant som de säger; "borta bra men hemma bäst".Kattungarna var jätteglada att se mig igen, och speciellt Maja visade det på alla tänkbara sätt. Hon låg i mitt knä där jag satt i trappan och åmade sig och stod i.
Fastän jag hade varit borta så kort tid så tyckte jag att de hade vuxit. Jag vet inte om det stämmer...
Så småningom hamnade vi uppe i köket och medan vi satt och pratade vid köksbordet så var kattungarna överallt omkring oss. Jag satt och nallade lite godis ur en påse när jag plötsligt hör sambon säga:
"Men har inte du en pung??"
Där står Maja med svansen i vädret och i ljuset som kommer in genom fönstret hinner jag skymta en liten utbuktning där bak innan hon hoppar ner på golvet.
Sambon och jag stirrar på varandra. Det kan inte vara möjligt!!!
Vi lyfter upp "Maja" en gång till och kollar. Sedan lyfter vi upp Pelle och kollar på honom också för att jämföra. Vi tittar på varandra en gång till. Sedan lyfter vi upp både Pelle och Maja och ställer dem bredvid varandra och kollar. Och det råder ingen som helst tvekan. Maja är ingen "Maja"; Maja är en "Majbjörn"!!!
Och nu är allting bara sådär jättekonstigt. Det är omöjligt att titta på Majbjörn och se honom som en "han" och ingen "hon". Han är ju fortfarande våran "Maja"! Men vi vänjer väl oss vid det här också. Men nog kommer det ta lite tid.
Så det kan bli!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar