Mot Gotland!!!

Då var det dags att ge sig iväg till "Solens och vindarnas ö"!!! Eller är det Öland som är det? Kommer inte ihåg hur det är med det där egentligen.

Hur som helst så bär det iväg med "Stora Tuna Cantores" om ungefär två timmar. Det skall bli jättekul!

Ni som följer bloggen får stå ut med att det inte kommer några inlägg på ett par dagar, men när jag kommer tillbaka hem så blir det desto mer. Då kommer ni få veta allt om våran resa, och hur det gick när vi uppträdde.

Ni som inte kan komma och lyssna på oss kan istället åka till Dalhalla där "Borlänge Kammarkör" framträder tillsammans med "P-Floyd" i helgen. Kolla in länken i den högra spalten på min blog och klicka på bilden så får ni veta mer om evenemanget. Missa det inte!!!

Och ni som inte vill dra iväg från Borlänge kan ju alltid gå och titta på "Grease" på Maximteatern om ni inte redan har gjort det.


Det var lite om vad som händer i helgen, och vad ni kan roa er med i väntan på att min blogg kommer igång igen i början på nästa vecka. I skrivande stund vet jag inte när jag kommer hem igen. Som det ser ut nu så gör jag en avstickare på hemvägen och hälsar på nurseblog en sväng. Men det handlar lite om vad reskassan tillåter också och hur mycket pengar som går på Gotland. Vi får se hur det blir. Roligt vore det att träffa henne i alla fall. Det är ju faktiskt fem år (om inte mer) sedan sist...

Ha det nu så bra tills vi hörs igen i nästa vecka. *ler och vinkar*


intresant.se

Regnet, det bara öser ner...

...eller det vet jag förresten inte om det gör längre. Men det har gjort i alla fall.

Hur som helst är vädret dötrist idag, och jag har legat och sovit middag här på eftermiddagen. Det är i princip det enda man har lust med. Förutom att sitta här då...*skrattar*

Det gick jättebra att sjunga med "Cantores" i söndags, men det var lite panik när vi kom till Hedemora kyrka. Det visade sig nämligen att våra tre altar var sjuka. Alla tre!!! Plus att min baskompis blivit tvungen att jobba hastigt och lustigt, så jag blev ensam. Att inte våran körledare fick nervsammanbrott är något jag beundrar henne för.

För att göra en lång historia kort så ringdes en ersättande alt in, och i sista minuten dök en av de sjuka altarna upp i alla fall. Och organisten tog ett nothäfte och ställde sig bredvid mig och hjälpte till i basstämman, och så var lugnet återställt i lägret.

Efter gudstjänsten samlades vi i Församlingsgården där vi övade lite inför Gotlandsresan. Men då vi inte hade några altar med oss (den sjuka alten åkte hem när vi sjungit färdigt i kyrkan) så blev det inte så mycket bevänt med övandet. Där ser man vad viktiga alla stämmor är i en kör!

Men det där var som sagt i söndags det. Idag har det inte hänt lika mycket alls. Sambon har börjat jobba igen, men vi hann med en sväng till Kupolen idag där vi inhandlade lite städartiklar. Så nu skall här fejas. Tänkte skura badkaret nu i eftermiddag. Sedan får vi se vad det blir. Det är bra städväder i alla fall...*ler*


intressant.se

Uppträdande och övning

Idag skall "Stora Tuna Cantores" sjunga i Hedemora kyrka vid gudstjänsten, och efter det blir det repetition inför uppträdandena i Visby Domkyrka nästa helg. 

Det skall bli jätteroligt att få åka dit och sjunga, och roligt att komma till Gotland igen. Det är många år sedan jag var där. När jag var 11 år så cyklade vi runt norra Gotland, mamma, Rolf (min äldre bror) och jag. Det var jätteroligt och en sådan där semester som man verkligen minns. Det var många strapatser under den resan...

Några år senare så hyrde mamma och jag en lägenhet i Visby under en vecka, och en av dagarna gjorde vi en busstur runt södra Gotland så man kan väl säga att jag har varit (nästan) överallt på ön. 

Och nu blir det Visby för hela slanten, och det ser jag verkligen fram emot. 

Men idag blir det Hedemora, och nu sitter jag här och hoppas på att den jag skall samåka med inte har glömt bort det vi har bestämt. Vi har ju inte pratat under veckan och då kan det vara lätt att inte komma ihåg. Skall försöka ringa vid 8.30 och stämma av.

Om du vill veta mera om "Stora Tuna Cantores" kan du klicka här.

intressant.se

Lyckad premiär!

Så var premiären överstökad - och vilken underbar premiär det blev!!!

Ensemblen var i toppform och levererade en föreställning som var helt otroligt bra. Där fanns ett flyt och en spelglädje som var helt fantastisk!

Fantastisk var också publiken som var med på noterna från första början. Det var precis samma stämning i salongen som det var på genrepet i onsdags, och jag undrar i mitt stilla sinne om våran gamla kära Maxim-teater klarar av det tryck som hittills har uppstått i salongen på båda föreställningarna. Det är en helt underbar stämning, och under mina år i Borlänge Musikteater har jag ALDRIG upplevt något liknande. Det är helt underbart!

Jag tror mer och mer att vi har en succé på gång och det känns så fantastiskt roligt. Det är ensemblen verkligen värd tycker jag, för de gör ett strålande jobb. Kramar på er allihop!!!

Läs gärna rescensionen i Dalarnas Tidningar.

intressant.se

PREMIÄR!!!

Så är då den stora dagen här till sist! Ikväll är det äntligen premiär på "Grease" på Maximteatern i Borlänge. Med ett strålande genrep i onsdags i ryggen är ensemblen taggad till tusen, och jag känner mig lugn som en filbunke inför kvällens föreställning. Det kommer att gå precis hur bra som helst.

Jag har för övrigt aldrig varit med om en sådan publikrespons som ensemblen fick på genrepet i onsdags. Jag trodde hela Maximteatern skulle välta. Det är bara att konstatera att det är något alldeles speciellt med den här musikalen, och jag tror, och hoppas, att Borlänge Musikteater har en stor succé att vänta.

Grease is the word...

intressant.se

Nu är det slut på sommaren...

I alla fall känns det så, för idag stänger Tunaåstrand för säsongen.

Det var verkligen ett äventyr att få vara där och jobba tycker jag; både roligt och trevligt - och framför allt somrigt. Finns det en finare miljö att vistas i under sommaren; jag bara frågar...?? Vi i Borlänge Missionsförsamling kan verkligen skatta oss lyckliga som har tillgång till en sådan skatt som Tunaåstrand, och jag hoppas att vi får uppleva många härliga somrar framöver där.

Dagen har varit fylld av idel repetitioner; först med "Grease" och sedan med "Stora Tuna Cantores". Det drar ihop sig på alla håll och kanter känner jag. På fredag har ju "Grease" premiär och veckan efter åker "Stora Tuna Cantores" till Gotland för att uppträda i Visby Domkyrka vid två tillfällen. Det skall verkligen bli roligt och jag ser fram emot det.

Så idag så blev det dubbla rep kan man säga. Från det ena till det andra. Men faktiskt var det riktigt uppfriskande att sjunga "Cantores"-musiken, för just nu känns huvudet alldeles igenslammat med "Grease"-låtar, så det var skönt att fylla det med lite andra tongångar. Man behöver det nu.

Men i morgon blir det ännu mera "Grease" igen, och dagen därpå blir det ännu mera "Grease" - och sedan...är det dags för genrep...

Gaaaah!!! *garvar*

intressant.se

Nytt steg i bloggens historia!

Så har man tagit ett nytt steg i det här med bloggande. För en tid sedan så frågade nurseblog mig hur man gör när man lägger upp en videofilm på bloggen. Jag hade inget bra svar på den frågan men den bet sig kvar i huvudet på mig, även om jag inte gjorde något särskilt för att ta reda på hur man går tillväga.

Inte förrän nu ikväll. Jag satt här och slösurfade runt lite, och så plötsligt fick jag bara för mig (minns inte varför) att nu ville jag ta reda på hur man gör. Och vad passar bättre att lägga upp som förstagångsobjekt än en video med Madonna; det är ju hennes 50-årsdag och allt!

Så jag skrev in min undran rakt upp och ner i Google, och för att göra en lång historia kort så ligger nu där en video med Madonnas "Hung up" på bloggen.

Jag skall inte säga att jag har lärt mig fullt ut hur man gör ännu, men jag kan i alla fall lägga upp filmer från Youtube på bloggen, så nu kommer det kanske dyka upp lite musikvideor på bloggen framöver. Kan vara kul som lite omväxling mot filmrescensionerna.


intressant.se

En vecka kvar...

Ojojoj! En vecka kvar till premiären, så nu går vi i ensemblen in i slutspurten. Spännande!

Ikväll blir det stort musikrep på Maxim. Vi skall gå igenom alla sånger i musikalen från början till slut med både sångare och musiker. Härligt! Vi behöver verkligen ett sådant rep så vi får fixa till allting som ännu inte fungerar. I och med att sångarna och musikerna har övat var för sig så har det smugit sig in saker som inte stämmer överens och det är sådant som vi skall åtgärda nu. Det skall bli riktigt roligt!

Just nu är jag gräsänkling då sambon är på kurs i några dagar. Det är märkligt vad allting blir annorlunda när man blir ensam. Förra gången jag var ensam så kände jag mig faktiskt halv som person. Riktigt samma känsla är det inte den här gången. Å andra sidan så var jag helt ensam i kåken då det inte ens fanns en katt här. Kisse hade ju precis gått bort och kattungarna hade inte flyttat hit ännu. Jag minns att jag tyckte det var jättejobbigt att vara ensam då. Man ser vilket sällskap det är med husdjur.

Men på något vis så kommer man av sig lite när man är ensam. Ingenting är sådär jätteroligt att ta sig för. Jag har t ex inte bloggat någonting som jag annars brukar göra titt och tätt, jag har inte spelat "World of Warcraft" som jag annars gör i tid och otid. Nja, det där var väl en sanning med modifikation. Visst har jag spelat lite, fast inte lika mycket som jag brukar. Men häromkvällen loggade jag faktiskt in på "WoW" bara för att få lite sällskap. Där finns ju alltid någon i min guild som man kan surra med lite grann. Det är halva nöjet med att spela det där spelet.

Men som sagt; saker och ting blir bara halvroliga när man är ensam. Så det skall bli skönt på söndag när sambon dyker upp här igen och saker och ting återgår till det normala. Vi behöver varandra tror jag...hehe...!


intressant.se

Undrar...

Igår var det ett riktigt lågvattenmärke för "B-Flat's Blog" enligt alla mina bloggräknare. 

Det har varit en stadig frekvens på ca. 40 besökare per dag den senaste veckan. Men så igår, plötsligt, så rasade det och landade på ungefär 18 besökare.

Det är inte så att jag bryr mig om antalet gäster på bloggen, men jag är fascinerad av vad som styr att besökarna väljer att komma eller inte. Det tycker jag är roligt! Och nu undrar jag således varför det blev en sådan väldig dipp igår.

Troligen får jag aldrig svaret på min fråga. Det berodde inte på att jag inte skrev något inlägg i alla fall, för det gjorde jag igår. Dock glömde jag att pinga men det tror jag inte heller är avgörande. Dessutom har det gått dagar när jag inte har skrivit något inlägg och ändå haft 40 besökare...hmm...!

Nåja, jag kan sitta här och fundera tills jag blir gråhårig. Jag kommer ändå aldrig få något svar. Så jag kan lika gärna gå och lägga mig. Börjar faktiskt känna mig riktigt, riktigt trött. Har kommit i säng alldeles för sent de senaste veckorna. Men det är rätt mysigt att vara uppe sent också...

intressant.se

Söndag kväll...

Egentligen är det ju hur trist som helst med inlägg som heter söndag kväll. Eller hur?

Har man dessutom tagit sig för att lägga in samma bild som jag hade 080803, som jag nu har gjort så är det som bäddat för att det här inlägget skall hamna i högen för "De mest trista inläggen på B-Flat's Blog". 

Men nu råkar det vara som så att det inte är samma bild som för några dagar sedan. Om ni kollar ordentligt så märker ni att man faktiskt kan se en del av ensemblens manliga deltagare också. 

Och vips blev inlägget MYCKET intressantare. Eller hur? *ler*

Den här helgen har varit precis likadan som den förra. "Grease"-rep från början till slut. Ensemblen stretar på och sakta men säkert börjar föreställningen ta form. Den växer snabbt - och det måste den göra. Vi har ju faktiskt premiären inpå knutarna, så det gäller att kämpa på.

I veckan nu blir det två sångrep; på fredag tillsammans med musikerna vilket känns mest akut nu. Vi behöver finslipa detaljerna och komma överens om hur vi skall göra på några ställen. Ser verkligen fram mot det repet.

Annars känns det som att ensemblen har bra koll på låtarna nu. Det är fortfarande några som springer omkring med fusklappar, vilket irriterar mig. Med två veckor till premiär är det verkligen på tiden att lägga bort sådant nu, och nöta in det som inte sitter. Dessutom är det mycket bättre att inte ha någon lapp till hands; då är man tvungen att tänka efter vad det är man missat och till sist så lär man sig. Har man hela tiden fusklapp så bryr man sig inte om att lära sig; lappen finns ju!

Men det kommer att gå bra; alla kommer att lära sig sina saker till slut. Jag är inte ett dugg nervös - inte än i alla fall...hehe!

intressant.se

Lugnt...

Så har lugnet åter lagt sig över huset här. Mamma har åkt hem...! =)

Nja, riktigt så illa som det låter är det väl inte. Men när man är van att bara vara två människor och två kattor i huset, så rubbas lätt ens cirklar om det kommer till ytterligare en person. Så är det bara.

Vi brukar säga: "Roligt när du kommer; lika roligt när du åker också!" 

Men det har varit bra att ha henne här, även om vi inte har gjort allt det som vi föresatte oss att göra. Vi hade t ex planerat att besöka "Allsång på Lilltorpet" i onsdags, men av det blev det ingenting då min sambo fick en allergiattack kvällen innan, och till följd av host-oväsendet så somnade inte jag förrän 01.30 på natten så vi var ganska spaka på onsdagsmorgonen.

Ovanpå detta så hade jag migrän i flera dagar med början på natten mot söndagen. Tack och lov bröt det inte ut i full blom, men jag hade ont i ögonen (ett öga i taget) under flera dagar. Jag tror att sista dagen var just i onsdags. 

Så det blev lite si och så med allting, men det blev nog bra ändå tror jag. Mamma var i alla fall nöjd när hon åkte hem. Det är huvudsaken.

Vi satte henne på bussen vid 12.30 och nu vid 18.00 så skall min sambo iväg och öva med "Grease". Det är scenbytesrep ikväll så jag behöver inte vara med, men jag har inte bestämt ännu om jag åker med in i alla fall. Det kan ju vara roligt att sitta och titta på när de springer omkring med grejor hit och dit. Vi får se hur jag gör...

intressant.se 

Hero

Hero
Music and lyrics by Mariah Carey

There's a hero If you look inside your heart
You don't have to be afraid Of what you are
There's an answer If you reach into your soul
And the sorrow that you know Will melt away

And then a hero comes along
with the strength to carry on
And you cast your fears aside
and you know you can survive
So when you feel like hope is gone
Look inside you and be strong
And you'll finally see the truth
that a hero lies in you

It's a long road
when you face the world alone
No one reaches out a hand for you to hold
You can find love if you search within yourself
And the emptiness you felt will disappear

And then a hero comes along
with the strength to carry on
And you cast your fears aside
and you know you can survive
So when you feel like hope is gone
look inside you and be strong
And you'll finally see the truth
that a hero lies in you

Lord knows dreams are hard to follow
but don't let anyone tear them away
Hold on
There will be tomorrow
In time You'll find the way

And then a hero comes along
With the strength to carry on
And you cast your fears aside
And you know you can survive
So when you feel like hope is gone
Look inside you and be strong
And you'll finally see the truth
That a hero lies in you

That a hero lies in you...


Hämtad från Mariah Careys album "Music Box"

Lyssna på Hero

intressant.se

Mjao!

Häromdagen så bläddrade jag runt bland bloggarna här på nätet och hamnade då på en blogg som heter "Landet Ingenstans" och som är skriven av en man som heter Jonas Thunberg Lindbärg.

Anledningen till att jag hamnade där var att jag kollade vad andra bloggare skriver om Michelle Pfeiffer; jag hade ju ett inlägg om henne häromdagen när jag rescenserade "Grease 2" som ni kanske minns.

Men på Jonas sida så var det inte "Grease 2" det handlade om utan "Batman Återkomsten" och Michelles insats som Catwoman.

Jonas skriver att Catwoman inte är Michelles "ideala insats" i hans ögon, men jag måste säga att jag är väldigt imponerad av Pfeiffers rolltolkning som ligger väldigt långt från de karaktärer som hon brukar spela i vanliga fall.

Överhuvudtaget är "Batman Återkomsten" den film som sticker ut mest i serien och Pfeiffer är inte ensam om att vara lysande. De Vito gör också en lovvärd insats, men nog är Catwoman den karaktär som är mest intressant.

Pfeiffers roll är egentligen två sidor av samma mynt. Å ena sidan, den hunsade och hämmade Selina Kyle; å andra sidan, den sexiga och självsäkra Catwoman. Och Pfeiffer lyckas på ett spännande sätt förena de två och hjälpa oss att förstå "the woman behind the cat". Hon har lyckats ladda sin roll med kattens inneboende mystik, och kanske det är därför hon blir så lockande.

Men kanske vi alla skulle behöva blicka inåt, precis som Selina Kyle, och se vilka vi är och vad vi har inom oss, allt det där spännande och fascinerande som vi gömmer för omvärlden. Selina skådade inom sig själv och fann Catwoman.

Vad finner du...?

Mjao...


Läs även andra bloggares åsikter om Michelle Pfeiffer, Batman returns, Catwoman


intressant.se

Allsång på Lilltorpet

Det här med allsång har ju blivit otroligt populärt de senaste åren, och i Falun har en kille som heter Jonatan Hallenberg startat någonting som han kallar för "Allsång på Lilltorpet".

Och i morgon är "Grease"-ensemblen inbjuden att medverka i kvällens program. Det skall bli jätteroligt! Själv får jag sitta i publiken och avnjuta det hela tillsammans med sambon och mamma. Perfekt att ta med mamma på sådana jippon. Hon älskar ju att sjunga. Nu är det bara att hoppas att vädrets makter är på bättre humör än idag...hehe...


Läs även andra bloggares åsikter om Allsång på Lilltorpet


intressant.se

Grease 2

"Vad då? Finns det en uppföljare?" var det en i ensemblen för musikalen "Grease", som har premiär på Maximteatern i Borlänge 22 augusti, som undrade när jag berättade att det faktiskt finns en fortsättning på musikalen "Grease".

"Grease 2" kom 1982 och vad kanske många inte vet är att det var här Michelle Pfeiffer gjorde sin debut. Och hon är faktiskt riktigt, riktigt bra. Detsamma kan man säga om resten av ensemblen. De gör det mesta av sina roller. Ändå vill det sig inte; "Grease 2" är ingen bra film.

Att göra en uppföljare till den monumentala succén "Grease" är ju att ta fan i båten; det visste naturligtvis de som drog igång det här projektet. Men kanske problemet ligger i att man försökte upprepa konceptet i föregångaren.

Vi har exakt samma historia som i "Grease", men den här gången är det Maxwell Caulfields karaktär som blir kär i den tuffa och vackra tjejen (Pfeiffer) som är medlem i Pink Ladies. Det fungerar och storyn är väl tillräckligt bra för att få filmen att bli någorlunda engagerande.

Men det är när det kommer till sångnumren som problemen börjar. Här saknas de riktiga hitarna som en musikal kräver. Visst finns det några nummer som sticker ut, t ex öppningsnumret "Back to school" och den roliga "Reproduction" när klassen skall ha sexualundervisning. Men utöver det så hamnar övriga låtar i bottenslammet och de förmår inte att lyfta filmen. Man blir snarare irriterad när man hör introt från "Summer nights" i "Grease" upprepas i den trista "Score tonight". Dock är alla nummer bra genomförda (förutom "Score tonight") av den duktiga ensemblen. Lorna Luft, Liza Minellis halvsyster, sticker ut med sin härliga röst.

Men det är först när Michelle Pfeiffer kommer loss i den häftiga "Cool rider" som det händer något. Dels sjunger Pfeiffer riktigt bra men det är framför allt musiken som får mig att spetsa öronen. Plötsligt försöker "Grease 2" hitta sin egen nisch och inte gå i föregångarens fotspår. Och det funkar riktigt, riktigt bra. Den lite tuffare och rockiga stilen klär en film som har en motorcykel i sin logga och jag inser att det var så här filmen skulle ha byggts från början - ruffigt. Då hade den fungerat betydligt bättre.

Om man inte ser "Grease 2" som en uppföljare så är den godkänd; som uppföljare dock blir den bara medelmåttig. Synd på en film som har en så bra ensembel. Det hade kunnat bli riktigt bra...


Se trailer för "Grease 2" (trailern börjar efter det korta reklaminslaget)


Läs även andra bloggares åsikter om Grease 2, Michelle Pfeiffer, Maxwell Caulfield, Lorna Luft


intressant.se

Inget genomdrag

Idag skulle vi ha dragit igenom Akt 2, men regissören blev så upptagen med att finslipa scener, att det inte blev någon tid till genomdrag vilket självklart var synd. Men finslipning är jätteviktigt, och det är ingen idé att ha något genomdrag när saker och ting inte sitter.

Uppe på musikerläktaren var det varmt som i en bakugn, men vi jobbade på ändå. Och när man äntligen får spela så glömmer man bort hur hett det är.

Det är så jäkla roligt att spela med ett riktigt bra band, och när vi spelar vissa av låtarna i "Grease" så kan jag bli så bortitok lycklig att det känns som man bara kommer explodera av glädje. Det är en helt underbar känsla!

Bilden ni ser här intill är tagen av Mikael Ludwigsson när ensemblen uppträdde i Kupolen nyligen, för att göra lite promotion.

I morgon kommer min mamma hit och skall vara här i några dagar och hälsa på. 16.10 kommer hennes buss in och då skall vi vara där och hämta henne. Bra att hon kommer så sent på eftermiddagen för då hinner vi fixa till huset så att det är fint. Det har ju varit lite körigt de senaste dagarna, och före det så var det så varmt så man orkade inte ta sig för någonting. Det ångrar man nu. Nu har vi allt sparat till sista dagen. Men det går väl det också...

Rummet där mamma brukar bo är belamrat med prylar som min sambo säger att det är jag som har stuvat in där. Det kan jag väl med bästa vilja inte minnas att jag har, men det stämmer säkert...

Så det blir väl full fart med dammsugare och skurhink i morgon gissar jag. Och jag måste även ta ett tag i skafferiet vilket inte blivit gjort på ett tag. Det har blivit väldigt rörigt därinne...

Men när hon nu kommer så sent så kommer det hinnas med gott och väl, och är man två som hjälps åt så går det ju jättesnabbt.

Jag undrar vad mamma kommer säga när hon får se kattungarna. Hon vet inte om dem ännu; vi har hållit det hemligt...


intressant.se

Genomdrag

Puh! Jag har precis kommit hem efter ett heldagsrep med "Grease" på Maximteatern i Borlänge.

Klockan 10.00 i förmiddags samlades ensemblen på teatern och började repetitionen.

Regissören hade meddelat att hon tänkte vara "petig" under dagens rep och det var förmodligen det som man ägnade sig åt den första timmen. Med petig menade hon att hon ville gå igenom scen för scen i Akt 1 och arbeta med viktiga detaljer.

11.00 var musikerna på plats och vi kunde börja på allvar. Vi gick fortfarande igenom scen för scen men nu lades sångerna till också. Detta höll vi på med fram till lunch.

Sedan var det dags för genomdrag av Akt 1. Och det gick utan några större malörer. Det som tog tid var scenbytena vilket inte var ett dugg konstigt, då sådana saker inte övats alls ännu. Jag hörde att det slirade lite sångmässigt här och där, men det var ingenting som jag tyckte behövde nämnas ännu. Ensemblen är fortfarande inte van att sjunga med musikerna och de har fullt upp med att få in alla danssteg och då är det inte konstigt om alla stämmor och sådant plötsligt inte sitter som det skall. Jag vet att de kan och därför får de den här helgen på sig också innan jag börjar lägga mig i.

Efter genomdraget var regissören beredd att ge sig för dagen, men då opponerade sig ensemblen och tyckte att vi kunde väl dra igenom allting en gång till när vi nu ändå var på plats och allting var färskt. Och det tyckte ju regissören var en god idé, så vi tog 10 minuters paus och sedan körde vi en gång till.

Det var då det blev helt underbart roligt uppe på musikerläktaren. Hasse, våran härlige trummis, skulle slå igång den första låten; han höjer handen med trumpinnen och "plupp" så far den ur hans hand, slår i väggen och faller ner i springan mellan läktaren och nämnda vägg och landar nere i kulissen på scenen. Hasse ilar förstås iväg och börjar leta efter sin pinne, medan regissören sitter ute i salongen och undrar varför vi inte börjar någon gång.

"Jag kan inte hitta pinnen", väser Hasse nerifrån scenen medan Kalle, basisten, och jag bara tittar på varandra och garvar.
"Vi måste börja", säger jag och vi två börjar spela den första låten utan Hasse som fortsätter sökandet innan han ger upp och kommer upp till oss lagom till andra låten.
"Jag får köra med en pinne" säger han och drar igång "Alma Mater".

Men hur det nu är så har han plötsligt två pinnar i handen i alla fall och när jag efteråt frågar om han hittat den så visar han leende upp en påse med flera trumpinnar i.
"Jag glömde bort att jag hade de här" säger han och blinkar med ena ögat, varpå Kalle och jag suckar uppgivet.

Så kan det gå på en "Grease"-repetition när trumpinnarna yr omkring örona på oss...

Bilden här ovan är tagen av producenten för "Grease", Micke Ludwigsson, när ensemblen uppträdde utanför Turistbyrån i Borlänge i våras.


Just nu pågår en undersökning här på bloggen. Var med du också och rösta fram den bästa filmmusikalen genom tiderna. Är det "Grease", "Hair" eller "Chicago" eller något av de andra alternativen som bjuds?
Följ omröstningen som avslutas 2008-08-07 - 22.00.


intressant.se

Sångrep

Igår var det riktigt, riktigt roligt att vara sånginstuderare på "Grease".

Efter förra helgens repetitioner, de första efter sommaruppehållet, så önskade ensemblen ett sångrep för att verkligen gå igenom de stämmor och låtar som man fortfarande kände osäkerhet inför, vilket jag naturligtvis tillmötesgick. Vi bestämde då att vi skulle träffas som igår 16.00.

I samma veva bestämde Linn och Maria att de ville gå igenom sin duett och de solonummer som de har och vi bestämde att vi skulle träffas 14.30 och fixa det.

Ovanpå allt detta lade sig också ett musikerrep som skulle börja 18.00. Wow! Det artade sig till att bli en heldag igen...hehe

Men det gick faktiskt jättebra, även om jag kände mig tämligen bombad när jag anlände till musikerrepet 18.30. Då hade jag kört hårt från 14.30 - 18.00 med ett uppehåll på ca. 5 minuter för en snabb kopp kaffe; underbara Håkan (en av killarna i ensemblen) kom med en stor termos till oss alla i ensemblen.

Men rackarns vad duktiga allesammans var. Jag fick höra underbara versioner av låtar som vi nött sedan årsskiftet nu, och ensemblen sjöng med en glöd som var hetare än värmen som rådde i rummet.

Tänk er ett rum som redan är mer än varmt p g a det rådande vädret, och fyll det sedan med 30 personer som skall vistas där i två timmar. Då vet ni hur vi hade det igår. Men ensemblen var helt underbar och lyckades med konststycket att vara fokuserade och alerta hela tiden. Jag ville bara ta alla i famn efteråt. Jag tror att vi kände att nu har vi mer än koll på läget; härlig känsla med tanke på att det bara är två veckor kvar till premiären. Men nu har vi chans att finslipa allt in i minsta detalj den tid som är kvar.

Musikerrepet blev det dock lite si och så med för när jag kom dit så krånglade ljudet. Det var ett envist brum som inte ville ge med sig hur ljudteknikern än pillade och plockade med allt som gick att pilla och plockas med. Till sist gav de upp och vi fick fixa på annat sätt så att vi ändå kunde börja repa.

Det gick faktiskt riktigt bra - för mig menar jag nu. De andra musikerna har ju repat tillsammans sedan starten för ett halvår sedan, medans jag (som varit upptagen med sångrep) kommit med först nu. Men efter repet igår så vet jag nu var jag skall lägga krutet någonstans vilket känns bra. Men jag önskar att jag kunde spela solon så som Anders Ludwigsson (den andre pianisten) gör. Han är så fruktansvärt duktig. Jag har ingen teknik alls när det gäller sådant. Tror jag skall fråga honom om han kan ge mig några tips...

Nu är klockan 8.15 och det är snart dags för frukost. Dagen kommer att fyllas med idel "Grease"-rep, och jag gissar att ni kommer att få läsa en hel del inlägg om vårat arbete framöver. Nu kör vi den här och nästa helg, och från och med nästa helg så blir det rep, i stort sett, varje dag. Sedan är det premiär...


Just nu pågår en undersökning här på bloggen. Var med du också och rösta fram den bästa filmmusikalen genom tiderna. Är det "Grease", "Hair" eller "Chicago" eller något av de andra alternativen som bjuds?
Följ omröstningen som avslutas 2008-08-07 - 22.00.


intresant.se