Sista inlägget!

Det här är det sista inlägget här på Bol@nche's!!!

Men lugn; det betyder inte att det är slutbloggat alls.

Men från och med idag så hittar du min blogg HÄR. Jag flyttar till Tumblr och bloggen kommer från och med idag att heta Bolanche och se lite annorlunda ut än vad den gjort här. Tror att jag hittat ett sätt att blogga på där som passar mig bättre.

Jag hoppas att du som läsare följer med mig dit. :D

Sista inlägget

Image via CrunchBaseDet här är det sista inlägget här på B-Fl@t's Blogg!!!

Men lugn; det betyder inte att det är slutbloggat alls.

Men från och med idag så hittar du min blogg HÄR. Jag flyttar till Tumblr och bloggen kommer från och med idag att heta Bolanche och se lite annorlunda ut än vad den gjort här. Tror att jag hittat ett sätt att blogga på där som passar mig bättre.

Jag hoppas att du som läsare följer med mig dit. :D

Några rader...

Image by mk_III via FlickrMan lider av någon slags vanföreställning att när man skriver på bloggen så måste det vara långt och tänkvärt. Annars är det väl ingen idé att skriva...

Men så är det ju faktiskt inte. Ibland kanske det inte blir mer än några rader - och vad är det som hindrar att det blir så?

Ofta kan den där känslan av att jag måste prestera ett "långt och tänkvärt" inlägg hindra mig från att skriva. Men om jag sätter mig och börjar skriva så kommer jag i regel igång och sedan går det av bara farten. Dock blir det kanske inte alltid tänkvärt, men vad gör väl det? :D

Den senaste veckan har vårat hus varit fullt av folk! Mamma, brorsan och brorsans sambo har varit här och det har varit full fart i nio dagar.

Mamma velade in i det sista om hon överhuvudtaget skulle med men vi lyckades till sist övertala henne i alla fall. Och med facit i hand så kan man bara glatt konstatera att den här veckan gjorde henne otroligt gott. När hon åkte hemifrån så gick hon fortfarande med rollator; nu går hon utan hjälpmedel därhemma. Dock tar hon fortfarande med sig stavarna när hon går ut.

Energin har hon också fått tillbaka och hon blir mer och mer sitt gamla jag igen. Underbart! :D

Nio dagar var de som sagt här, och det hanns med en hel del. Första dagen de var här så kom de och lyssnade på en minnesgudstjänst som jag hade tillsammans med en av mina körer, vi besökte Falun (Kristine kyrka som ni kan se på bilden) och Staberg en dag och så har vi grillat i trädgården förståss. Mycket smaskigt!

Så det har varit en mycket trevlig vecka. 

Men nu måste jag avrunda här. Sambon skall iväg och bada och då tänker han knycka med sig schampoot, så om jag vill se någorlunda hyfsad ut när jag åker in till stan i eftermiddag så är det dags att gå ner och ta en dusch nu.

Skall jag skura köksgolvet tro...?

Image by Rafael Peñaloza via FlickrIdag blev det en sådan där dag som det egentligen inte blev någonting av, även om det från början var menat att det skulle ha blivit ganska mycket av den.

Tanken var, från början, att jag skulle ha åkt in till stan på eftermiddagen för att öva med Maria och Yvonne - två kompisar från "Tongångarna". De brukar ta sånglektioner för mig en gång i veckan, och det skulle vi ha gjort idag också då.

Men nu blev det inte så. Och varför då kan man ju fråga sig? Jo, min mage har varit i olag sedan igår kväll, och när det nu började dra sig mot eftermiddag så kände jag att jag inte var i det skicket att jag kunde sätta mig på en buss in till stan. Så det blev till att stanna hemma istället vilket naturligtvis kändes snöpligt. Men nu, ikväll, så känns det bättre och jag hoppas att det går åt rätt håll. I morgon kväll är det ju våravslutning och då vill man ju inte ligga för ankar här hemma. Vore verkligen trist! :(

Fast det var rätt skönt att få vara ensam en stund. Sambon tog sig en sväng till stan utan mig så jag fick lite egentid, vilket det inte blir så mycket av nuförtiden. Passade på att slappa lite och kolla på film i min ensamhet. Mysigt! :)

Men nu ikväll känner man sig lite rastlös när man inte gjort någon nytta alls under dagen. Får se om man får ett ryck och svabbar av golvet i köket. Vore ju bra att göra det idag när det är tämligen nydammsuget där ute.

Vi får väl se...

Nu gör jag det igen!!! :D

Image by NinaXi via FlickrVad mycket det har hänt den senaste månaden. Tiden har bara flugit iväg och det har inte blivit något skrivet alls. Har inte haft lust. Mina bloggar har inte ens funnits i min tankevärd. Konstigt! I mars så bloggade jag hur mycket som helst - men nu...!

Nåja, det där tänker jag inte haka upp mig på. Så har det varit för mig förut och det är säkert inte sista gången det blir ett långt uppehåll heller. Men vad spelar det för roll egentligen? Bloggarna finns där, och när jag känner för att skriva i dem så gör jag det. Och nu gör jag det igen! :D

Idag har det inte blivit mycket gjort. Har bara varit hemma hela dagen, men det har blivit en hel del gjort här hemma istället. Vi har städat övervåningen; Sambon har dammsugit och plockat i vardagsrummet medan jag har städat köket. Skönt att få lite fint omkring sig. 

På eftermiddagen ville Pelle, en av våra kattor, gå ut i köket och äta. Men då råkade dammsugaren stå precis i köksdörren - och det brukar den ju inte göra i vanliga fall. Så stackars Pelle vågade sig inte ut i köket till matskålen. Jag blev tvungen att ställa in dammsugaren och sedan hämta katten som tagit sin tillflykt till förstukvisten. Därefter fick jag sitta bredvid honom en stund medan han åt. Så kan det gå...

Utanför köksfönstret slår våren ut mer och mer och sommaren närmar sig med stormsteg. Idag har det dock blåst väldigt mycket så det har inte blivit av att gå ut någonting.

Ner till affären vågade vi oss dock på eftermiddagen och där blev det närapå släktträff. Patriks båda kusiner var där och det blev en trevlig pratstund tillsammans med dem. Våra grannar var också där, och jag passade på att bjuda in till "Tongångarnas" andra vårkonsert som hålls på torsdag. Sedan är det dags för sommarlov för kören. Kommer kännas tomt på torsdagskvällarna...

Nu skall jag slappa lite innan det är dags att gå och knyta sig. Tänk att det fortfarande är ljust ännu fastän klockan snart är 21.30...

Bland äggmackor, böcker och sjukhus...

Image via WikipediaI måndags fick jag äntligen träffa mamma igen - för första gången efter hennes operation.

Det kändes väldigt gott att se henne nu - samtidigt som det var chockartat också. Hon hade blivit så tunn. Men det är ju inte så konstigt efter att man gått igenom ett så pass stort ingrepp som hon har gjort. Det tar på en.

Men nu fick vi äntligen några timmar tillsammans där på sjukhuset och vi satt hos henne och pratade, Sambon och jag. Om allt och ingenting; bara var tillsammans. Det kändes väldigt bra.

En riktig heldag fick vi i Stockholm, Sambon och jag. Vi åkte ner tidigt på måndagsmorgonen och vi var framme vid 10.15 ungefär. Då stod Nurseblog på stationen och väntade på oss. Vi hade bestämt att vi skulle gå och äta lunch tillsammans innan hon skulle iväg till sitt jobb.

Efter lite diskussion om var vi skulle äta någonstans så hamnade vi på Åhléns på ett ställe som var någon sorts kombination av lunchrestaurang och café. Nurseblog och jag gick lös på varsin ägg- och tomatmacka medan Sambon gav sig i kast med en tonfisksmörgås och en bit blåbärskaka som jag, naturligtvis, inte kunde hålla tassarna ifrån.

Det blev många glada skratt där på caféet och många roliga kommentarer och skämt som alltid när nurseblog och jag träffas. Det är så härligt med henne. Även om vi ibland varit ifrån varandra i långa perioder så plockar vi bara upp tråden igen där vi lämnade den. Det är riktig vänskap det.

När vi fikat färdigt så gick vi iväg till Bokskotten där vi nosade runt bland hyllorna efter intressanta böcker. Det är ett intresse vi delar alla tre - att läsa.

Men efter besöket i bokhandeln så skiljdes våra vägar. Nurseblog skulle iväg till jobbet och jag och Sambon fortsatte ner mot Kungsträdgården och Katolska bokhandeln. Där blev det ännu mer plöjande bland hyllor och vi hittade lite smått och gott båda två.

Efter det besöket så letade vi upp bussen vi skulle åka med, och så bar det av till sjukhuset och mamma. Och där blev vi kvar tills det var dags att åka hem till Borlänge igen.

Extra roligt var det att få träffa Lena. Hon är dotter till mammas bästa väninna och jobbar på sjukhuset där mamma ligger. Och plötsligt, när vi sitter där, så kommer hon in för att hälsa på. Jag har inte sett henne på åtta år så det blev stora kramen och uppdatering om vad som hänt sedan vi sågs sist. Hoppas bara att mamma inte tyckte att det blev för mycket surr där i hennes lilla rum när alla besöken kom på en gång.

Sedan rullade vi hem mot Borlänge igen, trötta men nöjda med våran dag. Visserligen är det jättejobbigt att bara åka ner över dagen, men det var värt det för att få träffa mamma och vara med henne.

Det kändes tungt att säga hej då när vi lämnade henne. Man vet ju inte om man får träffa henne igen. Det är ju ett stort ingrepp hon har gått igenom och även om allting verkar gå åt rätt håll så vet man ju inte säkert...

Stockholm på måndag!

Image via WikipediaIgår pratade jag med mamma för första gången efter hennes operation. Hon genomgick en stor operation förra måndagen som hon har gått och väntat på länge, och vägen tillbaka efter den har varit tuff för henne. Men nu börjar det äntligen vända.


Fast jag kan inte säga att det kändes gott att höra hennes röst igen - för det gjorde jag inte. Stackarn, hon kunde bara väsa och viska i telefonen och det gick knappt att höra vad hon sade. Så det blev ett ganska konstigt samtal där jag mest fick hålla låda och sådana samtal blir alltid underliga och onaturliga. Det blir nog bättre på måndag när både Sambon och jag åker ner till Stockholm och hälsar på henne. Skall bli gott att se och krama om henne då.


Det skall också bli gott att göra en liten tripp till Hufvudstaden tillsammans med Sambon. Det var längesedan som vi var ute och åkte. Nu blir det dock bara en liten tur - fram och tillbaka över dagen. "Men ändå" som mamma brukar säga; det blir ju alltid något. Hoppas att vi får lika fint väder då som det är idag. Solen skiner, men jag hoppas att det inte är lika kallt som igår. Då fick jag vända i dörren och springa in och sätta på mig långkallingarna.


Som sagt; Stockholm blir det på måndag. Har du tid för att ta en fika med oss då nurseblog? Vore kul att ses! Sambon har framfört att du ringde häromkvällen men jag har inte haft möjlighet att höra av mig ännu. Skall försöka råda bot på det idag. :D


För övrigt blir det en lugn dag idag. Skall spela på ett dop i eftermiddag. Annars har jag inget särskilt inbokat (mer än att ringa nurseblog då förståss...);det blir till att ta dagen som den kommer. 

Min personliga blogg

Det har gått en tid sedan mitt senaste inlägg här på bloggen. Jag har varit fullständigt förlorad i min filmblogg och lagt all energi på den. Jättekul har det varit - men när man hållit på ett tag så börjar man undra...


Var i Stockholm några dagar förra veckan och stöttade min mor som skulle in på en stor operation. Allt gick, tack och lov, bra och hon är nu på bättringsvägen. Medan jag var i Stockholm så blev det förståss inget bloggande, men när jag kom tillbaka hem så blev det - fortfarande - inget bloggande. Jag hade tappat sugen och den ville inte återinfinna sig. Det kändes meningslöst.


Men skriva ville jag ju, och sakta men säkert började det kännas som att det var den här bloggen jag vill skriva på. Visst är det kul att skriva om film och så, men vad är det för mening med det? Finns ju så många andra som gör det så varför skall då jag göra det också? Då känns det roligare och mer motiverat att skriva här på min personliga blogg. Då skriver jag ju något som ingen annan kan skriva... :)


Visst är alla bloggar viktiga, men det gäller att hitta det sätt att blogga som känns meningsfullt för en själv. Jag hoppas jag har hittat mitt.

intressant.se

Vackra tongångar i Floda Missionshus

Igår var det full fart i Missionshuset i Floda. De som gick förbi utanför måste ha hört klingande damröster, en ensam mansröst och glada skratt om vartannat. Den ensamma mansrösten var min och de klingande damrösterna tillhörde min kör "Tongångarna" som förlagt en kördag till Missionshuset.

"Tongångarna" och jag jobbar som bäst med en vårkonsert som skall gå av stapeln 17 april i Hagakyrkan. Gästmusiker har bjudits in, däribland mitt band "Pralin", och låtar har valts ut och övat har vi gjort sedan terminsstarten.

Men då man aldrig kan öva för mycket så föreslog jag att vi kunde ha en kördag vilket damerna i kören nappade på direkt. Lokal letades upp och igår kunde förvånade bybor runt Missionshuset se hur parkeringen fylldes med bilar. "Tongångarna" är en ganska stor kör och det hann bli många bilar innan alla var på plats.

Och det blev en jättelyckad dag med sång, skratt, lekar, mat och kaffe om vartannat. Fem timmar höll vi på och åtminstone jag var rätt mör när vi gick hem. Men samtidigt kände jag mig både stolt och nöjd. Alla i kören gav verkligen järnet och jobbade jättehårt, och när vi sjöng de sista sångerna för dagen så lät det hur bra som helst. Det var synd att ni inte var där och lyssnade då.

Men ni får en ny chans i april - närmare bestämt den 17. Se till att vara på plats i Hagakyrkan då...!!!

Floda Missionshus

intressant.se

Från Finska kören till "Djungelboken".

Image by joanna8555 via FlickrMed den rubriken kan man sammanfatta min gårdag som, när man läser om den, känns riktigt hektisk - även om den var väldigt trivsam.

Först hade jag Finska kören klockan 14.00 som vanligt. Det blev en trivsam stund när vi plötsligt utökades med en ny medlem. Det händer verkligen inte varje dag i Finska kören! Nu skulle den här personen inte komma varje gång då han inte bor här i Borlänge, men vi var glada för honom i alla fall för när han kommer så vill han gärna spela saxofon eller klarinett vilket vi tacksamt tar emot förståss. Det gör ju bara allting ännu roligare.

När Finska kören var slut var det till att galoppera genom stan till Missionskyrkan för att, väl där, spela på en begravning. Det var inte många minuters marginal när jag kom fram och det var bara att rigga orgeln och ställa in mikrofonen och så var det dags att köra. Tycker verkligen inte om när det blir så knappt med tid för det är lätt att något blir fel då, och på begravningar får det absolut inte bli det. Men den här gången gick det, tack och lov, bra.

När begravningen var slut så hanns det med en stunds fika innan det var dags att skena upp i musikrummet där det skulle hållas sånglektion. Jag har två elever som jag försöker hinna med en gång i veckan. Tyvärr blir det inte alltid så för onsdagar har en benägenhet att fyllas med andra saker. Jag vet inte varför, men onsdagar verkar vara en sådan där dag när folk skall göra saker och ting. Nåväl, den här veckan blev det sånglektion i alla fall och jag blev verkligen glad när jag märkte att mina elever övat ordentligt på sin läxa. De gjorde jättebra ifrån sig och jag lade på dem lite nya uppgifter att jobba vidare med.

När sånglektionen var slut var det till att spurta iväg till Konsum och inhandla lite middag innan det var dags att skena tillbaka till Missionskyrkan, för nu skulle det övas inför en Sinnesrogudstjänst i Hagakyrkan. Tre tjejer skall sjunga på gudstjänsten nästa fredag och vi övade deras fyra sånger i en och en halv timme ungefär. Det var riktigt, riktigt roligt och de gjorde verkligen bra ifrån sig. De kommer bli ett härligt inslag i gudstjänsten nästa fredag.

Efteråt fick jag skjuts hem av två av tjejerna och det blev många glada skratt i bilen då vi plötsligt började sjunga sånger ur "Djungelboken", varvat med repliker ur filmen. Härligt att få skratta så gott.

Kände mig verkligen nöjd med min dag och hoppas att den stundande dagen skall bli lika fin, även om nu vädret inte är det...


intressant.se

Helgavslutning

Image via WikipediaDet har varit en lugn, skön och ganska bekymmerslös dag idag. Vi har mest bara varit och, som vanligt, inte gjort särskilt många knop. Desto fler gjorde i alla fall jag igår så jag får väl känna mig ganska nöjd ändå.

Snart skall jag iväg och jobba och då blir det musik för hela slanten igen. Det blir musikgudstjänst i Hagakyrkan 18.00 och då skall jag medverka - fast inte särskilt mycket den här gången. Det är flera artister som skall vara med, och det skall bli härligt att få sitta och njuta för en gångs skull. Tre låtar skall jag dock kompa i; det skall bli roligt. Blir en fin avslutning på en fin helg...




intressant.se

Huvudvärk!

Fyanemej! Somnade med huvudvärk igår kväll, och när jag vaknade i morse så var den fortfarande kvar. :(

Det sista jag tänkte innan jag lade mig var att jag borde nog gå och ta en huvudvärkstablett i alla fall. Men sängen var så varm och skön, och jag var så trött. Så det blev inget av med det - och nu får jag skylla mig själv.

Nåja, tack och lov så verkar det som att det den håller på att ge med sig i alla fall, vilket jag är glad för. Tre begravningar står på schemat idag, och jag måste öva en hel del innan dess.

Övande blev det igår också. Har inte nämnt det förut, men i julas fick jag ta över en kör som hade samma ledare som min andra kör, "Tongångarna". Tyvärr så avled han för ett år sedan och båda körerna stod utan ledare väldigt länge. "Tongångarna" fick jag ta över i våras, och runt jul kom jag i kontakt med "Da Capo" och vi bestämde då att jag skulle börja leda dem också.

Och igår var det då dags för första övningen. De är verkligen jätteduktiga, och de verkade tycka om de stycken som jag valt ut och de idéer jag hade för våren. Känner att det kommer bli jätteroligt att leda dem.

Så det blev övande från 16.00 och framåt - först med "Da Capo" och sedan med "Tongångarna". Tror det är därför som jag har ont i huvudet idag - eller rättare sagt i nacken. Det strålar liksom framåt och känns som huvudvärk. Har fått så här förut när jag har övat länge; suttit på pianostolen. Så jag får väl vara lite observant i fortsättningen.





intressant.se

Konfirmandsång med mera.

Precis som jag skrev häromdagen så blev det sång och musik för hela slanten igår också.

Klockan 14:00 var jag på plats i Hagakyrkan där jag skulle träffa Finska kören för en sångstund. Finska kören är en grupp pensionärer som jag övar med en gång i veckan. De framför sedan sångerna i de finska gudstjänsterna.

När övningen var slut galopperade jag iväg till det närbelägna Hagalundshuset för att medverka i en andakt tillsammans med pensionärerna. Det blev en mycket lyckad sådan, och när den var överstånden var det bara att skena tillbaka till Hagkyrkan för nu var det dags för planering inför kvällens konfirmandundervisning.

Anledningen till att jag blivit inbjuden till detta var att det stod "psalmsång" på schemat. Det var tänkt som så att konfirmanderna skulle ges en inblick i vad psalmer är och hur psalmboken är upplagd. Och då skulle det, naturligtvis, också sjungas och därför var jag på plats.

Det blev en lång dag och jag var inte hemma igen förrän bortåt 20:00. Då hade det gått i ett sträck med undantag för en kort paus när jag hann kuta iväg till en närbelägen bensinmack och inhandla lite kvällsmat och en kopp kaffe.

Men trevlig dag var det i alla fall. Allra roligast var det att träffa några gamla medlemmar från "Drömfabriken" som numera jobbar som konfirmandassistenter i Hagakyrkan. Så roligt att få prata lite med dem och se hur duktiga de var i sin uppgift. Då känner man sig stolt! :)





intressant.se

Sång för hela slanten...

...blev det idag. Jag hade ledig förmiddag idag, men vid 14:30 bar det iväg in till stan. En kompis dotter skall sjunga i en musikgudstjänst på söndag kväll och det är tänkt att jag skall ackompanjera henne.

Jättefina sånger hade hon valt. Två av dem kunde jag sedan tidigare, men den tredje var helt ny för mig... "Only hope" hette den och har spelats in av Mandy Moore. Jättefin låt, men akta er vad jag fick jobba. Här var det inte enkelt minsann! Jättespännande ackordföljder här och där som man inte var van vid och trots att vi övade den flera gånger gick jag bet på samma ställen. Men på söndag kommer den sitta fint. Det kommer bli ett jättebra program.

Efter denna övning var det bara att galoppera iväg till Missionskyrkan för nu skulle det övas med kören där. Först såg det ut som att det inte skulle komma så många, men efter hand trillade de in och vi blev tillräckligt många för att kunna köra.

Och vi övade och övade. Det var inte så enkla låtar som jag hade valt ut, men de var jätteduktiga och mot slutet av övningen lät det riktigt bra. Vi hade så roligt att jag inte märkte att klockan gick. Blev jätteförvånad när jag satt i bilen hem och såg att klockan redan var 20:00 och inte 19:30 som jag trodde. Tiden går fort när man har roligt.

Jag hoppas att körmedlemmarna hade det också... :D





intressant.se

Sömnproblem...

Det har varit en lugn och skön dag. En ledig dag, och det var väl tur det för det blev lite si och så med sömnen i natt. Sambon vaknade med ont i ryggen och var uppe och stökade vid 4.00 och då vaknade ju jag förståss. Inte så att han stimmade eller så, men man vaknar ju när någon rör på sig. Och då jag hade gått och lagt mig redan vid 21.30 så var ju jag färdigsoven, så det blev en stund när man fick ligga och titta i taket. :S

Men som sagt; det var inte särskilt synd om mig som inte hade något jobb att gå till idag. Mera synd om Sambon som skulle iväg till sitt. Själv hamnade jag framför datorn där jag ägnade några timmar åt att fixa med bloggarna. Det tog så lång tid att det inte blev något blogginlägg på den här bloggen - det kommer nu istället.

Sedan pratade jag med Nurseblog ett tag, samtidigt som jag städade i sovrummet. Tänk vad man kan göra städning roligt - antingen med musik eller med att prata i telefon samtidigt. Jag märkte knappt att jag städade.

Nu har Sambon och jag varit och handlat och nu vankas det köttbullar till middag. Så det är dags att avrunda det här inlägget.

Den här kissen hade inga problem att somna i alla fall...

intressant.se

Vilken morgon...! :S

Vaknade 4:30 efter att ha vaknat en gång i timmen sedan 2:20. Suck! Fick i något sömngrus i bägge ögonen vilket gjorde skiiiitont, så efter det gick det ju inte så bra att sova.

4:30 gav jag upp. Då vaknade Sambon också så vi gick upp och festade på Eeze och Treo. Han hade nämligen ont i huvudet precis som jag. Sedan gick han och lade sig, medan jag satt kvar vid datorn och häckade en stund. Men jag kände att jag ville sova mer, så jag gick och satte mig vid köksbordet en stund och slocknade där.

Och nu sitter jag här med en kopp kaffe och totar ihop dagens första blogginlägg. Igår blev det inget sådant så nu gäller det ju att ta igen det. Igår var det nämligen storstädning här med fejande och moppande i skrymslen och vrår. Kissarna föredrog att fly fältet och syntes inte till förrän Sambon ställt undan sopborsten; då vågade de sig in igen.

Men nu så är det tämligen fint här och vi känner oss glada och nöjda. Tänk vad bra det går att städa när man kör "Spotify". Klicka igång favvolåtarna och sedan går städandet som en dans. Är man ensam hemma så drar man igång karaoke-versioner och sjunger själv; då är det ännu roligare.

Appropå sjunga så skall jag göra det i gudstjänsten idag. Jisses! Hur skall det gå? Man har inte mycket till röst när man vaknat 4:30. Får väl försöka sjunga igång mig lite här när Sambon slagit upp sina ljusblå. Han vill nog inte vakna till min "ljuva" stämma tror jag...


intressant.se

Trevlig dag med sköna tongångar

Igår var det en tämligen lugn och skön dag. Kopplade mest av innan jag åkte in till stan vid 16.00 för att öva med "Tongångarna", en av mina körer.

"Tongångarna" är en så kallad "Alla-kan-sjunga"-kör som jag fick ta över förra våren när de stod utan körledare. Till en början kändes det väldigt läskigt; de var ju så många. Över 20 damer som jag skulle leda! Inte undra på att det killade i magen de första gångerna.

Men det rullade på och efter hand lossnade det mer och mer. Idag är det otroligt roligt att gå till övningarna och man ser fram mot torsdagskvällarna. Just nu planerar vi en vårkonsert som går av stapeln 17 april och vi ligger nu i för att lära oss alla sånger som vi planerat att ha med i programmet. Ett antal musiker är inbjudna, däribland mitt band "Pralin" och jag är övertygad om att det kommer att bli en bra konsert.

Efter att jag kommit hem från övningen så bänkade jag mig i TV-fåtöljen och tittade på en film vid namn "The watcher". En film som jag nu efteråt inte vet om jag tyckte om, men som ändå var så fascinerande att jag inte kunde sluta titta. En rescension kommer så småningom på "B-Fl@ts Filmblogg"; håll utkik.

När filmen var slut fick jag ett städryck. Satte på "Spotify" och gick runt och sjöng samtidigt som jag plockade och fixade. Det var faktiskt riktigt roligt att städa för en gångs skull.

Idag skall jag och Sambon göra stan tänkte vi; blir väl en tur in till centrum, lunch på något trevligt ställe och kanske en sväng ner till "Kupolen". Vi får väl se hur vi lägger upp det. Skall bli trevligt! :)

Bilden är hämtad från juliiawidjestal.blogg.se

intressant.se

Lycka...

Jag har alltid älskat att skriva! Därför borde jag ju älska att blogga, men det där har hittills gått i perioder. Men nu har jag upptäckt att det är så mysigt att gå upp på morgnarna, sätta på kaffepannan för att sedan, med en rykande kopp kaffe, slå sig ner vid datorn och tota ihop ett blogginlägg. Gott att sitta där i det tysta huset och i skenet från skärmen bara låta tankarna flöda...

När jag vaknade för en stund sedan så kom ett minne till mig. När jag var i tonåren så brukade jag sitta i mitt rum och skriva "böcker". Det var långa historier om allt möjligt, äventyrsberättelser med mycket humor. Jag tänkte aldrig ut mina historier i förväg, utan de "hände" i mitt huvud samtidigt som jag skrev. Det var ungefär som att sitta och titta på film kan man säga. Sedan ringde jag till min kompis, som också skrev, och så läste vi upp dagens alster för varandra. Hur kul som helst - tyckte vi i alla fall...

Men åter till mitt minne. En dag när jag satt där och skrev så fylldes jag plötsligt av en sådan varm känsla. Där, precis just då, var jag lycklig. Jag fick sitta där med min gamla skrivmaskin, en grön Olivetti, och hitta på mina historier, ute i de andra rummen kunde jag höra rösterna av de andra i familjen, mina allra närmaste, som jag älskar och utanför huset fanns förorten som jag också älskade.

Där, precis just då, var jag nog en av de allra lyckligaste och det är ett härligt och underbart minne att återvända till.

intressant.se

"Alla goda ting är tre" säger de. Hmm... :S

Det var en lugn och skön dag igår - i alla fall större delen av tiden. Men så var det ju det där med paketet förståss...

Sambon hade fått ett paket från Telia, och det blev ju naturligtvis jag som skulle hämta ut det nere i affären. Affären ligger inte alls långt ifrån vårat hus; det tar ungefär fem minuter att gå dit - om man går raskt. Så jag tar avin och viker ihop den och lägger den i min bakficka och travar glatt iväg till affären med raska steg.

Väl där plockar jag ihop de varor som jag tänkt handla på samma gång och går sedan till kassan. Den glada och trevliga kassörskan slår in dem vartefter jag lägger upp dem på bandet. "Och så har jag ett paket som jag skall hämta också" säger jag snabbt innan hon hinner räkna samman allting. Paketet skall ju också betalas.

Det är när jag skall lämna över avin till henne som jag inser att avin inte alls ligger där jag tror att den ligger. Dvs i min bakficka. Inte heller ligger den i någon annan ficka. "Men vad sjutton", tänker jag irriterat. "Jag vet ju att jag stoppade ner den".

Men si det hade jag inte alls gjort det. Avin låg prydligt ihopvikt på mitt skrivbord och väntade på mig när jag kom hem. "Nåja, då får jag mig en liten promenad till då", tänkte jag och passade på att fika lite och titta på en film innan det var dags för nästa tur till affären.

"Jasså, du skall hämta ut ett paket" säger en ny kassörska. "Då måste jag be dig om ditt leg". Jag stelnar till. "Nej, nej, nej!" tänker jag. "Det här är inte sant. Mitt leg ligger kvar hemma. Jag flyttade ju över alla sådana kort, som jag inte behöver ofta, till min filofax, istället för att bära runt dem i plånboken häromdagen". Och filofaxen hade jag naturligtvis inte med mig till affären. Den låg kvar hemma i ryggsäcken...!! Kassörskan skakade beklagande på huvudet och jag fick lomma hem igen med svansen mellan benen för andra gången den här dagen.

Väl hemma igen passade jag på att titta färdigt på min film för att sedan göra en sista raid mot affären, försedd med avi och leg. Och den här gången fick jag ut mitt paket och kunde raskt bege mig hem för att packa upp och installera vårat nya trådlösa bredbandsmodem. Hur det gick är en annan historia som ni kanske får höra en annan gång...

intressant.se

Måndag morgon

Så var det måndag morgon igen, och idag har jag ingenting att göra förrän ikväll. Känns riktigt, riktigt skönt. Jag skall börja dagen med att koppla av framför någon gammal film som man bara behöver halvkoncentrera sig på och avnjuta den tillsammans med en kopp nybryggt kaffe. Det skall bli härligt. Sedan får vi väl se vad som händer. Borde väl göra lite nytta också...

Gårdagen var småtrevlig med jobb först i kyrkan. Var inställd på att spela alla psalmerna på orgel, vilket hör till ovanligheterna. Brukar annars mest spela piano. Men nu kände jag mig riktigt laddad för orgeln vilket var roligt. Men när prästen förstod mina intentioner så framförde hon en önskan om att jag skulle spela piano istället. Hon tyckte nämligen om det. Så vi gjorde en deal om att jag skulle spela första och sista psalmen på orgeln vilket var helt ok för mig. Tyckte bara att det var roligt att när jag nu, för en gångs skull, hade bestämt mig för att bara spela orgel så "fick" jag inte göra det. :D

Och inte blev det någon sista psalm på orgeln heller. För när jag hade hört hennes predikan så kände jag att jag ville sjunga Marie Fredrikssons "Tro" som postludium, och då ville jag inte köra sista psalmen på orgeln; det hade blivit för mycket spring hit och dit då och det vill man ju undvika.

Nu är kaffet färdigbryggt och det är dags för film... :)

intressant.se