Jag och min sambo hade packat ner lite dricka, dvs lite Fanta. Jag hade först tänkt lägga ner en flaska rödvin men den fick stanna hemma. Var inte riktigt på humör att dricka rödvin då jag var rädd att värmen och tröttheten skulle göra att jag fick huvudvärk. Det slutade dock med att jag satt och pimplade rosévin tillsammans med en ur ensemblen och det stod inte på förrän jag var lite småberusad och riktigt i gasen. Jag har aldrig druckit särskilt mycket rosévin, men upptäckte nu att det var mycket mer behagligt att bli berusad på det än på rödvin. Rödvin gör en både lullig och trött och ofta, som ett brev på posten, kommer huvudvärken dagen efter. Så blev det inte nu, och jag är benägen att prova rosévin en gång till för att se om det var en tillfällighet eller inte. Nu låter det som att jag skall ut och köpa en flaska rosévin och hälla i mig i morgon dag, men så menar jag inte. Jag menar bara att nästa gång det är dags för fest så blir det en flaska rosévin som får följa med. =D
Natten blev av det oroligare slaget med värme, mygg, en sambo som var uppe länge och stimmade samt åska som plöstligt brakade loss över nejden, vilket gjorde att man fick pallra sig upp och stänga av datorn. Sedan var jag klarvaken! Lyckades dock somna om igen - och fick hjärtat i halsgropen när jag vaknade igen och insåg att klockan faktiskt var 9.00!
"Men nu j-lar!" tänkte jag och for upp ur sängen. "Jag skall ju vara på teatern 10.00!"
Sedan infann sig nästa problem. Hur skall jag komma dit? Bredvid mig låg sambon och knoppade och jag insåg att ingen hjälp skullle komma därifrån. Vill dessutom inte belasta alltför mycket med att bli skjutsad hit och dit till mina förehavanden om det inte är absolut nödvändigt. Och nu hade jag ju redan tullat på mitt skjuts-kapital kvällen innan då vi båda åkte till festen. Så det här fick jag vackert lösa på egen hand.
"Och hur gör jag det?" tänkte jag febrilt.
I nästa sekund hade jag utsett producenten för "Grease" till min räddande ängel, och glädjande nog ville han ikläda sig den rollen.
"Vad snäll du är!" sade jag tacksamt. "När kommer du hit?"
"Jag är hos dig 9.20" svarar han lugnt, varpå jag hör min mun lugnt svara: "Det blir kanon" samtidigt som min hjärna skriker "Gaaaaah!!!" och alla varningslampor börjar blinka ilsket rött.
Hur man samtidigt lyckas klä sig, plocka ihop alla saker man skall ha med sig och trycka i sig en macka på fem minuter vet jag inte, men jag gjorde det i alla fall och 9.20 stod jag nere vid affären. Att vi sedan fick åka tillbaka till huset och hämta min mobiltelefon som jag hade glömt talar vi tyst om...*suck*
Dagen fortsatte i samma stil. När vi kom till teaterhuset ville jag ha kaffe och jag gick ut i köket för att brygga lite. En kvart senare hade jag lyckats hälla ut kaffepulver TVÅ gånger över hela bänken samt välta ut ett glas med blomvatten. På något outgrundligt vis lyckades jag dessutom få ner kaffepulver i översta kökslådan också hur nu det gick till. Allt bara för att jag inte hittade en sax som jag kunde klippa upp kaffepaketet med, utan försökte skära upp det med en kniv istället...
Men sedan tyckte väl vår Herre att min omgivning drabbats nog av mina dumma förehavanden, och jag kunde notera att dagen övergick till att bli riktigt, riktigt trevlig istället. Repetitionerna gick bra. Jag hann dessutom med en avstickare till Falun, där jag och en av medlemmarna i ensemblen sjöng på ett dop. Det var så trevligt. Alltid roligt att spela och sjunga på dop.
Sedan mötte jag min sambo i Kupolen och när vi kom hem hit så tog jag en kall dusch för att sedan slockna i sängen en stund. När jag kvicknade till så gick jag in och lade mig i soffan för att titta på TV, men det slutade med att jag somnade där också.
Och nu sitter jag här och skriver och jag har väl kommit till slutet på det här inlägget känns det som. Nu är det nog dags att koppla av med ett kul spel känner jag. Undrar vad jag skall välja...
Läs även andra bloggares åsikter om Grease, Borlänge Musikteater,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar